Här va det tomt
Eller inte tomt men om man ser till de senaste månaderna så. Livet går som vanligt upp och ner. Jag är arbetslös och måste säga att jag fått väldigt mycket stöd av arbetsförmedlingen, Tro det eller ej, jag är positivt överraskad! Första månaderna lunkade på och jag valde att inte berätta för arbetsförmedlingen om mitt mående och diagnos mm tänkte att de inte skulle ha någon förståelse men när jag väl tog bladet ifrån munnen visade det sig att jag hade fel. Jag träffar där en psykolog som ska hjälpa mig komma ut i arbetslivet. Näst på tur står att börja arbetsträna inom ett område jag tror skulle fungera. Känns bra men nervöst. Ena dagen känner jag att jag fixat allt. Andra dagen känner jag mig värdelös och helt slut . Mitt allmänna mående har varit lite nedåt senaste tiden. Tycker livet är tråkigt och kommer ständigt tillbaka till tanken om att jag inte vill leva det här livet. Det ät såhär det kommer vara, rutiner, måsten som ska göras och massor av krav. Men, en dag i taget. Ska försöka bocka av mina listor och ta tag i det jag borde. Over and out.